<t>otåliga mönster strider i mitt inre ...jag var där klädde av mig och invigdes i bröloppskorgens mysterium...kraften och känslan är redan väckt ...det finns inget utrymme för tveksamheter... jag måste ge mig in i kunskapens intimitet...darrar gör magens genomskinliga färgtrådar som kopplar mina andetag till dina... vi lämnar jorden... innan dess... är detta den enda tid vi har...tillsammans
...leken... den kära leken...kärleken
vad mer finns att mena
livet är lotten till osäkerhetens skepp
"här står jag och kan inget annat"
kom nu innan resan nått sitt eviga slut
jorden är ännu vår
nu är den vår
nu är den
kom
känslokylans spöken jagar musten ur vår art
VI måste åtminstone våga nu
våga den varma kraft vi bär och känner
riskera vår nakna osynlighet
inbjuda till älgskogslek i livets alla trädgårdar
kyssa jorden under våra sorgset dansande fötter
koppla vardagen till livslustens vibrerande mening
glädjas närmare och närmare och närmare
ja glädjas
varför inte?
menade du något annat?
jag förstår inte?
vem är du egentligen?</t>