Jag hade sökt honom... väntat på honom...
Jag ville se honom, för jag hade hört hans röst
Men han visade inte, sitt ansikte för mig
Enbart hans starka röst, meddelade mig
Jag reste och sökte, men mörkret låg tätt
En fågel, en hand, en skepnad jag såg...
Så besviken jag var... för jag ville så gärna
Möta honom, på tu man hand.
Så en dag, där jag minst väntade det.
Satt han framför mig, med sitt rufsiga skägg
Måla sa han, snid i trä
Gör något med dina händer!
Det är din uppgift, på livets väg.
Jag struntade i kursen, som jag anmält mig till
Stannade hemma... och målade på
Sen den dagen, han kom "face to face"
Sen den dagen, behöver jag inte söka mer.
Han är väldigt tydlig och rätt så dominant
Men jag är dålig på att lyssna
Jag ska tänka mer, på vad han faktiskt sagt
Så kanske jag lättare hittar...
Livets stig...
Lie
